Belysningsoptimering

I arbetet med belysningsoptimering identifieras många intressanta förbättringar. Här beaktas arbetsmiljö, brandsäkerhet, ljusupplevelsen och energieffektivisering m.m.

”Belysningsoptimering minskar risken för hälsoproblem samtidigt som personalen blir piggare, producerar mer samtidigt som antalet fel och misstag i produktionen minskar.”

 

Ljus som tillför värde, är värdehöjande, skall optimeras. Ljus som inte tillför något värde skall släckas, är Abergons anslag i arbetet med en belysningsanläggning.

 

Utveckling inom belysningsområdet går väldigt fort men det kan vara svårt att hänga med. Tex finns högfrekvensdon ”HF don”, T5 lysrör (smala rör), närvarostyrning, aktiv ljusmätning, LED lampor m.m. Detta innebär att idag finns många bra lösningar att använda. Men hur går man tillväga för att få en bra ljusmiljö?

 

 

För att identifiera en anläggnings status och potential börjar arbetet med en kartläggning av anläggningen. Under kartläggningen samlas information om vilka armaturer ni idag använder, till vad används ljuset, hur är arbetsmiljö, finns brandrisker samt har ni några önskemål/klagomål på dagens belysningen. Under kartläggningen mäts ljusstyrkan (LUX) och vi bedömer även arbetsmiljön. I vårt arbete ingår även ljusets färg och dess färgåtergivning, reflektioner och kontraster. Även ert underhållsarbete beaktas och finns ett behov kan belysningsanläggningen termograferas för att då fånga eventuella fel och brandrisker innan det som inte får hända kan hända.

Att dessutom mäta energiförbrukningen (loggas över tid) ger ytterligare intressant kunskap om anläggningens besparingspotential och dagens energiförluster.

Då kartläggningen är klar sammanställs de identifierade åtgärderna och presenteras tillsammans med kostnad, besparing och återbetalningstid. Här presenteras även åtgärder för en lång, hållbar och säker drift i belysningsanläggningen.

Ny belysningsteknik är otroligt energieffektiv men det finns tyvärr några fallgropar som man lätt kan falla i. Med rätt kunskap och erfarenhet går dessa enkelt att undvika. 

Och dessutom med en ökad ålder behöver vi människor mer ljus samt att vi blir mer känsligare för dåligt ljus vilket kan leda till huvudvärk, spänningar i nacken m.m

 

Ljussättning – ljusoptimering? Har ni lampsättning eller ljussättning?

Vad vill man uppnå med sitt ljus? Se nedan två olika exempel på hur ljuset leder ögat till vissa områden i montern/hyllan. Är det det som önskas och är det det som är målet med ljussättningen? Är belysningen optimerad och får ni rätt resultat?

    

 

Som kan ses på bilderna dras ögat ”naturligt” till produkter, loggor eller människor. Ögat dras till det som är trevligt och rätt ljussatt! Vi ser och dras till de delar av ”montern”, de ytor, som är i rätt ljussatta. Mörka ytor missas…. och för ljusa ytor ger en massa störande reflexer….. Vi vill ju att både vi och våra produkter syns och med rätt ljussättning kan ögat styras till rätt delar ses? Hur produkten eller frukten ser ut i montern, köttdisken, etc. gör en stor skillnad och vi dras ju till det vi gillar att se.

Ser ni nu igen på bilderna ovan så kan nu frågan ställas om ”rätt” produkter ses i hyllan (man ser inte de som är i mörker) och känns montern utan ljus verkligen inbjudande (såg ni den mörka montern vid första anblicken)?

 

Lämpliga krav på ljus mäts i LUX

Förslag på ljussättning kan göras med följande utgångsläge med förslag på ljusstyrkan: i korridorer/gångar ca 250 LUX, skrivbord arbetsplatser 500 LUX, lite mer krävande arbetsplatser 750 LUX och inspektionsplatser 1000 LUX. Dock skall även omfältsljuset alltid ballanseras till rätt ljusbehov vilket kräver en ljusberäkning.

De som pratar i termen lumen (lm) anger ”bara” ljusstyrkan i en definierad punkt som är på ett definierat avstånd från ljuskällan (denna mätpunkt är en meter från ljuskällan och oftast är arbetsplatsen längre bort än en meter). LUX mäter ljusstyrkan i en definierad punkt, tex den definierade arbetsplatsen (på en definierad arbetshöjd) vilket ger tydlig fakta att förhålla sig till.

Kanske har ni hört uttrycket candela (cd) och det är vad ett stearinljus (= engelsk översättning) avger i form av ljus.

 

Utbildning

För att öka er kunskap inom området ljus, ljusoptimering och hållbart ljus erbjuds platsanpassade ljuskurser för att just anpassa utbildningen till just er verksamhet och era krav. Utbildningen blandas mellan grundläggande teori och praktiskt arbete i er verksamhet. Tex beaktas Ra färgåtergivning:

 

På bilden ses hur ljus med olika Ra påverkar hur vi ser pyramiden. Med samma Ra har pyramiderna samma färg!

 

 

 

Några ledstjärnor i belysningsarbetet:

Tänd belysning skall vara värdehöjande
Rätt ljussättning gör stor skillnad
Dåligt ljus tröttar snabbt ögat (nu kanske viktiga detaljer missas)
Ljuset skall vara energieffektivt
Belysningsanläggningen skall ha en anpassad underhållsrutin
Arbetsmiljön skall vara korrekt

 

 

Tips om lysrör

Håll koll på lysrörs faktiska brinntid och lysrörens servicelivslängd. Vid uppnådd servicelivslängd bör lysrören bytas rationellt. Även gamla lysrör ”lyser” men tappar i ljusstyrka och ger därför ett sämre ljus (lm, LUX etc. minskar), på sikt gulnar rören och till slut slocknar rören. Trots detta förbrukar de gamla lysrören samma mängd energi varför det är lönsamt att byta lysrör innan röret gulnat (så att det syns) eller i värsta fall slocknar.Vid tveksamheter kan en mätning av ljusstyrkan ge ett tydligt besked om det är dags att byta lysrör.

Den ”nya” T5 tekniken är en finare teknik men den har tyvärr en känsligare teknik varför det är viktigt att göra rätt. Även temperaturer och vindar, ventilation, måste betraktas. Gör ni regelbunden rondering av ert ljus? Om inte inför detta arbete rutinmässigt. Vid ett byte till ny teknik kan upp till 80% av elenergiförbrukningen undvikas. Här gäller det att se upp för den värmen som avges kan värma era lokaler värmekontot ofta ökar sin förbrukning. Dock i frysrum är det dubbla fördelar med att få bort värmen. Nu slipper denna värme kylas bort.

Vad gäller LED

LED är en relativt både gammal och ny teknik så här gäller att se upp. Rekommendationen är att utvärdera vilket ljus som erhålls inkluderat dess totala energiförbrukning. Fastlägg effekt per erhållen ljusstyrka på den önskade ytan (kW/LUX) och jämför detta värde med ett lysrör. Ofta har många LED och lysrör (T5) snarlik ljusverkningsgrad, effektivitet, vilket kan förvåna varför det gäller att vara på sin vakt. Även färg, ljusåtergivning och åldring måste beaktas för att får rätt ljusupplevelse. Livslängden för LED sägs vara lång vilket är en stor fördel för LED och då minskas kostnaden för underhåll men för att säkerställa att den ofta långa ”lovade” livslängden stämmer är det bra att besöka någon tidigare installation. (Se även nedan). Om det går att undvika kostnaden för byte av ”gamla lysrör” så undviks troligtvis stora kostnader. Även installationen, tack vare den låga energiförbrukningen vilket ger en lägre värme avgivning, ger möjlighet till enklare installation tack vare att risken för brand minskas. Men som sagt detta är en ”ny” teknik så rekommendationen är att gå varsamt fram vid byte till LED. Om ni byter till LED är det lämpligt att säkerställa att leverantören finns kvar då eventuella garantier skall diskuteras.

Självklart har vi tips om lämpliga leverantörer (även om vi själva inte säljer varken lampor eller armaturer). Är ni en leverantör av belysning hör då gärna av er så att vi är uppdaterade med era senaste nyheter och erfarenheter?

 

Planering av en arbetsplats

För att få en bra arbetsplats är det många faktorer som skall beaktas. Omfältsljus, direktljus, indirektljus, motljus, kontraster, reflektioner, färg, färgåtergivning är några av de faktorer som skall vara med i planeringen av en bra arbetsplats. En arbetsplats som används för tex montering av små komponenter eller vid inspektion/kontroll av detaljer där en högre ljusstyrka önskas kan med fördel förses med punktbelysning.  Detta för att avlasta det generella ljusbehovet i lokalen och därmed spara energikostnader och ibland även värme i lokalen. Se även upp med uteljuset – vid behov skärma av.

En bra ljussättning kan mätas genom att följa de kronobiologiska markörerna och nu kan rätt ljussättning ses och bevisas. Här ses att trötthet kan härledas till en dålig ljussättning.

Att ta hjälp för att få en bra ljussättning och en bra arbetsmiljö är väldigt lönsamt. 

Är ni fundersamma på er belysningsstatus ser vi framemot att höra av er för att se hur vi kan hjälpa er med er belysningsanläggning.

 

 

Lite gammal grundkunskap om lysrör, hur fungerar en glimtändare och hur ser den ut inuti?

En glimtändare används tillsammans med en spole (drossel) för att tända lysröret.

 

På bilden till höger syns glimtändare med respektive utan ”skal” där den ena glimtändaren är ”ny”och den till höger är väl använd. Dock ses inte detta om inte huset tas bort.

 

Glimtändaren består av en cylinderformad plastburk som innehåller en kondensator och ett glasrör som är fyllt med neon och/eller argon. Kondensatorn är till för att för att minimera eventuella störningar. Inuti röret finns två bimetall-tungor vilka syns på bilden nedan. Så länge strömmen är avstängd är det ett avstånd mellan tungorna så att dessa inte vidrör, är i kontakt med varandra. Då strömmen slås på joniseras gasen i röret varvid tungorna värms upp och böjs mot varandra och får kontakt. Tungorna fungerar nu som ”strömbrytare”, tungorna sluter kretsen, varvid glödtråden och spolen är nu i serie med varandra och med elnätet. Nu värms lysrörets glödtrådarna i lysröret värms upp och tänds. Eftersom gasen i glimtändaren nu inte är joniserad, runt bimetalltungorna, kallnar dessa och kontakten mellan dem bryts. Då strömmen genom spolen bryts induceras spänning som förhoppningsvis är tillräckligt hög för att kunna tända lysröret.

 

Om lysröret inte tänds kommer hela proceduren att upprepas, vilket är orsaken till att lysrör brukar blinka några gånger när man slår på strömbrytaren. När lysröret väl är tänt kommer spänningen över glimtändaren aldrig att bli tillräckligt hög för att kunna jonisera gasen i den. Tipset är att alltid byta glimtändare samtidigt som lysröret byts men se upp med om glimtändaren är för single eller parallell så att rätt glimtändare andvänds. Det finns även glimtändare med en säkring som skyddar från att överhättning och därmed minskas risken för brand.

På bilden syns bimetalltungorna som vid uppvärmning böjs mot varandra och får då kontakt.



I nyare armaturer används inte glimtändare utan tändningen sker på elektronisk väg med ett elektroniskt driftdon.

 

 

 

 

Hur fungerar LED lampor och håller dom som lovat?

 

För att förstå bättre hur LED lampor verkligen fungerar har vi testat flera olika lampor och inser efter ca 4000 h har 3 av 10 LED lampor slocknat trots att det utlovats ca 40 000 h.

 

 

 

Dessutom vid byte av lampor trillade lampan isär med risk fanns för konstakt med 240VAC. Detta trots att lampan är CE märkt. Leverantören tog tillbaka lamporna..

 

 

Detta är ett av flera genomförda tester av bla LED lampor och önskas mer information eller om ni har några tips, frågor eller funderingar  vänligen hör av er med ett mail till: sander(at)abergon.se

Abergon utbildar bla i energieffektivbelysning med grundfrågan ”lampsättning eller ljussättning”?