Termiska klimatet
Hur man upplever klimatet ”inne luften” det så kallade termiska klimatet är lufttemperatur, strålningstemperatur, luftfuktighet och lufthastighet. Människans påverkan och upplevelse bestäms bl.a. av val av kläder och aktivitet samt av luftens temperatur, hastighet och fuktighet samt temperaturen på omgivande ytor.
Lufttemperatur
Luftens temperatur är ”tyvärr” ett vanligt mått för att beskriva den termiska komforten. Dock tar detta mått inte hänsyn till värmestrålning och lufthastighet. Lufttemperaturen i bostäder och lokaler brukar ligga mellan 18 och 22 grader vintertid och i sovrum kanske något lägre. Under den varma perioden, sommaren, accepteras en något högre temperatur i lokaler. Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar behöver ofta en lite högre temperatur medan yngre, rörliga och friska en lite lägre temperatur. Rätt temperatur är ofta väldigt personligt och kan även variera över tid, månad och år. Ibland kan man placera folk som önskar samma temperatur i samma ”rum/ del” men ofta är detta svårt att förena med verksamheten.
Operativ temperatur
Begreppet operativ temperatur beskriver inverkan av lufttemperatur och värmestrålning mellan människor och omgivande ytor, som till exempel väggar, golv, fönster. I ett rum med 24 ºC lufttemperatur och ytor som har 16 ºC kan den upplevda temperaturen vara 21 ºC. Detta kan ha stor påverkan på energiförbrukningen med tanke på att det finns en risk att de boende då ökar lufttemperaturen rejält för att motverka kalla och kanske dåligt isolerade ytor. Om ni misstänker att ni har detta fenomen föreslås en termografering för att hitta förslag på åtgärder. Se vidare tjänster i termografering.
Lufthastighet
Ett vanligt klagomålen på ventilation gäller drag. En lufthastighet på cirka upp till ca <0,15 m/s (”låg”) bidrar till en temperaturutjämning och upplevs ofta som angenäm. En lufthastighet som är större än ca >0,15 m/s upplevs däremot av många människor som obehagligt drag.
Felplacerade, felprojekterade eller kanske till och med avsaknad av tilluftsdon kan orsaka drag. Ibland finns det otätheter i anläggningen. För att förhindra drag kan t.ex. en lösning vara att minska tillufthastigheten och kan göras genom att sprida luften ytterligare (mer) vid inblåsning. Även förvärmning av luften kan åtgärda problem med drag men kan också leda till övertemperatur i rummet och till ökad energianvändning. Kallras upplevs ofta som drag och detta uppstår till exempel vid dåligt isolerade fönster.
Vid kallras vid fönster kan lösningen vara att installera nya energiriktiga fönster eller så kan det vara så enklet som att se över och förnya tätningar mellan karm och båge. Har ni ”hela” fönster är det lämpligt att göra en energiberäkning för att se lönsamheten i att byta till nya energiriktiga fönster. (Här görs ibland beräkningar på lönsamhet som kan ha en varierande kvalitet varför ni bör säkerställa en opartisk kalkyl). Ställ er även frågan var i hustet tar ni in frisk/ny luft och är detta intag av luft placerat så att nya (kalla) luften faller ner och värms upp av ett element? Om inte föreslås att ni ser över er ventilation för att få in frisk luft utan att få en dragig miljö / önskar ett dragfritt rum .
Även en låg temperatur vid golv kan uppfattas som drag, trots att lufthastigheten är låg. För att åtgärda detta krävs en bättre vertikal temperaturskiktning.
Vid varma förhållanden (lufttemperatur > ca 24 ºC) accepteras högre luft-hastigheter, som en slags ventilator om sommaren. Det finns även ”drag” trots att luften knappt rör sig, så kallat ”falskt drag”. Ofta är det då fråga om en kall yta som ger obehag om man sitter för nära den.
Vertikal temperaturgradient
Även den vertikala temperaturgradienten (temperaturskillnaden) spelar roll för hur människor upplever det klimatet. En stor temperaturskillnad i höjdled kan orsaka obehag hos stillasittande personer. Vid en temperatur-skillnaden mellan luftens temperatur vid fötter och huvudet som är större än 3 ºC kan detta upplevas som obehagligt. Här kan tex forcerad omblandning vara en intressant lösning.
Golvets material har betydelse för hur man upplever temperaturen. Betong- och stengolv upplevs som mycket kallare än t ex trä eller textil trots samma yt-temperatur på golvytan. Energilagringen i de olika materialen och vid energiöverföring till energibalans kräver tex stål mycket mer energi och än jämfört med textil tex vante. – Med en vante skapas en viss isolering sk luftspalt så att vi inte kommer i direktkontakt med ”kylan” i tex ett stålräcke.
Prova gärna skillnaden mellan tunna och tjocka strumpor eller mattor så känns skillnaden tydligt
Luftfuktighet
Luftfuktighet har vanligtvis bara liten påverkan på människans värmebalans och välbefinnande. Luftfuktigheten kan dock spela en större roll vid en kombination av hög omgivningstemperatur och hög luftfuktighet. Kroppen leder bort värme framförallt genom svettning och förmågan att kyla genom avdunstning (svettning) avtar med ökande fuktighet.
Relativ luftfuktigheten (RF) anger halten av vattenånga i luften vid en viss temperatur i förhållande till halten av mättad luft vid samma temperatur, uttryckt i procent. RF varierar starkt med årstiderna, med låga inomhusvärden på vintern (ca 20 till 40 %) och har högre värden på sommaren (ca 60 till 85 %).
Optimalt bör den relativa luftfuktigheten (RF) inomhus ligga mellan 30 och 65 %.
Den relativa luftfuktigheten i utomhusluften ligger ofta mellan 65 till 90 %, högre om vintern och lägre om sommaren. Vattenångan i luften kommer från uteluften. Men också människor avger vattenånga genom andning och svettning. I vila avger en människa ca 40 gram vatten per timme. För att ventilera bort denna vattenmängd krävs ett luftflöde av 2 l/s. Andra betydande källor för vattenånga är aktiviteter som matlagning, duschning, städning och växter. Även byggnaden kan avge stora mängder fukt, till exempel byggfukt vid nybyggnation eller vatten som trängt in i ett otätt klimatskal.
Alltför torr luft
Det vill säga RF < 20 %, är ett känt fenomen inomhus, speciellt under vinterhalvåret (framförallt i den norra delen av landet eller i höglänt terräng). En relativ luftfuktighet som understiger 20 % kan leda till problem som torra ögon, torr hud, torra slemhinnor samt allergiproblem. Märks tydligt på vintern då man oftare kan känna sig hes. – Något jag tydligt märkt då jag hållt tal på vissa mässor.
Ju mer luftföroreningar luften innehåller, desto torrare och mer problematisk upplevs luften. Det enklaste sättet att öka RF är att sänka temperaturen med kanske en eller ett par grader. Då upplevs luften även som friskare. Ett alternativ för att bli av med torra miljöer är befuktning. Märks torrheten genom att tex papper får ett eget liv ”elektriskt laddat” kan utrustning monteras för att minska detta problem. Om ni har detta fenomen så hör då av er för intressanta lösningar.
Med andra ord, det är fel att bemöta torr luft genom att minska ventilationen eller genom att installera en luftfuktare. En luftfuktare kan innebära en viss risk för spridning av bakterier och andra mikroorganismer.
Man bör även sträva efter en låg halt av föroreningar och partiklar, som till exempel damm i luften.
En hög RF (dvs RF > 70 %) ökar risken för fuktskador samt mögel på relativt kalla ytor. Kritiska ställen är ofta väggen i badrummet som ofta har en hög RF vid dålig ventilation och fönster med dålig isolationsförmåga. Även ”gömda hörn” bakom ett skåp och liknande är i riskzonen för mögel om klimatskalet är dålig isolerat eller otätt. Dessutom förbättrar en hög RF livsbetingelser för kvalster vilket inte är önskvärt. Emission (i form av gaser) från bygg- och inredningsmaterial ökar också.
Vissa dagar om sommaren går det dock inte att sänka RF med hjälp av ventilation. Varm och fuktig uteluft som kyls ner i huset (som är lite svalare i början av en värmebölja) leder till en ännu högre RF inomhus. Sådana väderlägen är dock relativt sällsynta, framför allt i den norra delen av landet.
Kroppsvärme
Kroppen producerar värme och generellt sägs att en människa avger en effekt på ca 100 W men beror självklart på vad man gör. Vid behov kan kroppen leda bort en del av överskottsvärmen genom framförallt konvektion och strålning av värme från kroppsytan. Några exempel på avgivning av värmeeffekt watt (W) för vuxna genom konvektion, strålning, andning och svettning är:
- Vila 75 W
- Kontorsarbete 140 W
- Lätt promenad 270 W
- Hantverksarbete 270 W
- Lätt idrott 500 Watt
- Hård idrott 700 Watt, kanske mer
Exempel: Som indikering, överslag, kan man räkna med följande värmetillskott:
I kontor:
- Personvärme = 4 W/m²/Atemp
- Belysning = 8 W/m²/Atemp
- El-apparater = 10 W/m²/Atemp
- Personvärme = 12 W/m²/Atemp
- Belysning = 10 W/m²/Atemp
- El-apparater = 6 W/m²/Atemp
Det finns ofta en åsikt att datorer tillför en massa värme både i då dom används och då dom står i stand by. Effekten/ energiförbrukningen skiljer kraftigt mellan olika datorer så förslaget är att mäta för att förstå den faktiska energiförbrukningen. (mätning erbjuds i samband med kartläggning eller så köper ni en mätare i någon elektronikbutik)
Lufttillförsel
Grundprincip för alla ventilationssystem:
Luften tillförs (tilluft): i rum för daglig samvaro samt rum för sömn och vila, det vill säga vardagsrum, sovrum och dylikt.
Luften sugs ut (frånluft) ur anläggningen: ur fukt- och luktbelastade rum; kök, bad, toalett och tvättstuga eller också i hallen/ korridorer på kontoret.
Det är en fördel om värmen i avluft kan återvinnas. Generellt sägs att ca 35% av energiföbrukningen är ventilation varför det ofta är lönsamt att installera värmeåtervinning, eller att säkerställa att återvinningen fungerar som tänkt.
Hur skapas ett behagligt och hälsosamt inneklimat?
Ett väl fungerande ventilationssystem skapar ett hälsosamt och behagligt inneklimat utan att skapa drag- eller temperaturproblem, dvs temperaturen i vistelsezonen ska helst vara jämn.
”Vistelsezonen” enligt Boverket, BBR, avsnitt 6:2: ”Vistelsezonen begränsas i rummet av två horisontella plan, ett på 0,1 meters höjd över golv och ett annat på 2,0 meters höjd över golv, samt ett vertikalt plan 0,6 meter från yttervägg eller annan yttre begränsning, dock vid fönster och dörr 1,0 meter.”
Luftflödesbegrepp
Tilluft är den friska uteluften som tas in i huset i rum för daglig samvaro som till exempel vardagsrum, kontorsrum och sovrum
Avluft är den luft som lämnar byggnaden (utblås), till exempel efter att luften har passerat en värmeåtervinning.
Frånluft är den luft som ventileras ut från bostadens lukt- och fuktbelastade utrymmen som badrum, toalett och tvättstuga
Uteluft är den luft som tillförs byggnaden, till exempel innan luften har passerat ett värmeåtervinningssystem
Återluft är den frånluft som förs över till tilluften. Mängden återluft i ett ventilations-system för bostäder och kontor borde vara så lite som möjligt. Återluft kan dock användas i vissa industrifastigheter men man skall se upp med lukter och farliga gaser så att dessa inte återförs.
Överluft är den luft som cirkulerar från ”rena” till ”smutsiga” respektive ”fuktiga” utrymmen
Cirkulationsluft är den luft som cirkulerar i ett rum med hjälp av en lokal fläkt
Återluft – ventilation i industrifastigheter eller specialfastigheter
Har man en process som kräver ett rent rum, dvs mycket ren luft med nästan inga partiklar, så kan en effektiv återvinning av återluft vara lösningen. Det innebär att all luft i lokalen cirkuleras genom ett ventilationssystem som har ett bra filtersystem som filtrerar bort föroreningar. Återvinning av värmen är 100 %. Dock ska en del av luften bytas ut för att skapa ett lämpligt inomhusklimat. Återluft från andra lokaler borde inte blandas in.
Sker flera olika ”moment” i en anläggning bör flödet av luft göras så att luften släpps in i de rena zonerna för att sedan flöda vidare till de smutsigare, mindre känsliga, rummen. Smuts och partiklar i luften bör undvikas, minimeras.
Kan alla bli nöjda?
Det finns inget rumsklimat som alla personer anser vara ”lagom/ bra”. Hur man upplever inneklimatet är mycket individuellt och är beroende av aktivitet, klädsel, ålder, erfarenheter och även av dagsformen med hur man mår varför det ibland kan uppstå gnäll på ventilationen. Ibland kan detta vare att tecken pånågot annat som man är missnöjd med.
Man bör eftersträva att minst 90 % är nöjda med rumsklimatet.
Tillufttemperatur
Vanligtvis blåses luft in som är lite undertempererad, t ex ca 3 ºC under vanlig rumstemperatur (FT- och FTX-system). På det sättet uppstår inget drag och luften upplevs som angenäm och fräsch. Dessutom bidrar en viss temperaturskillnad till att luften blandar sig. Är luften som blåses in för varm finns det en risk för att den nya rena luften lägger sig ”uppe i taket” varvid ingen omblandning sker/ mao det blir ”ingen” ventilation.
Tillufttemperatur, om värme tillförs huset med hjälp av tilluft
Om husets uppvärmning görs via ventilationsluften är den maximala temperaturen för tilluft ca 50 ºC. Värmer man upp luften ännu mer kan den lukta bränt. Ventilationsanläggningar i passivhus värmer tilluften upp till ca 35 ºC.
Huvudprinciperna för lufttillförsel
– Omblandande strömning (också kallad för strålluftföring): Tilluften blandas med befintlig luft i rummet. Temperatur och föroreningar fördelas jämt. Luften tar ”flera varv” innan den når fram till frånluftdonet.
– Deplacerande strömning (också kallad för undanträngande strömning): Luften strömmar genom lokalen i bara en riktning, till exempel från tilluftsdonet till dörren eller frånluftsdonet.
– Kolvluftföring (också kallad för envägsströmning): Denna metod används i lokaler med mycket höga ventilationskrav/ renhetskrav som tex i operationssalar eller vid tillverkning av känslig utrustning.
Med en kortslutande strömning menas att en större del av luften går direkt från tilluftdonet till frånluftdonet utan att ha passerat vistelsezonen. Självklart får inte detta uppstå! Anar ni att så kan vara fallet så kontakta Abergon snarast för utredning.
Omblandande ventilation
I en eller flera strålar blåses luft in i rummet med relativt hög hastighet och kan göras vid olika ställen. Tilluftsdonen är dock placerade så att luften inte blåses direkt in i vistelsezonen. Tilluften blandar sig effektiv med den befintliga luften och temperaturen utjämnas i rummet (en jämn temperatur minskar effektbehovet vid uppvärmning).
Frånlufts- eller överluftsdon kan vara placerade var som helst, dock vanligtvis i taket eller i den övre delen av väggen.
Dock innebär denna luftföringsmetod en viss risk för kortslutning, det är alltså viktig att fundera på hur tilluft- och frånluftsdonet placeras. (Vid tveksamhet kontakta Abergon)
Det föreligger även en risk för drag vid kyleffekt som kan uppstå vid den här luftföringsmetoden. Blåses för varm luft in med för låg hastighet kan det resultera i en dålig omblandning. Metoden är inte lämplig vid en eller fler kraftiga förorenare eftersom dessa i så fall bara sprids i rummet.
Fyra olika placeringar av tilluftsdon / ger olika typer av inblåsning:
Bakkantsinblåsning: Tilluftsdonet är placerat i väggen mot korridor, hall el dyl. Luftstrålen är riktad mot fasaden. Kastlängden är så pass lång att luftstrålen böjs vid fasaden. Vid dåligt isolerade fönster respektive fönsterkarmar kyls luftstrålen ner och orsakar drag i golvnivå. Kanalanslutning är enkel.
Framkantsinblåsning: Luftstrålen riktas mot korridorväggen. Risk för drag är mindre än vid bakkantsinblåsning. Dock får kastlängden inte vara för stor eftersom det innebär en risk att luften bara lämnar rummet genom en öppen dörr och därmed ventileras rummet i mindre omfång än planerat.
Inblåsning under fönstret resp vid fasaden: Liknar framkantsinblåsning men luften blåses in från golvnivån och upp. Luften passerar fönstret och minskar risk för kallstrålning, dock ökar energianvändningen pga ökade värmeförluster. Inblåsning av övertempererad luft är oproblematisk.
Inblåsning under taket: Tilluftsdonen är placerade under taket. Tilluftstrålen följer takytan och styrs neråt vid väggar / mellanväggar. Dragrisken är begränsad. Dock finns en risk att två eller fler luftstrålar krockar och orsakar då drag i vistelsezonen.
Deplacerande ventilation
Deplacerande ventilation är där tilluften blåses in i golvnivå med låg hastighet och tränger undan rumsluften. Luften är vanligtvis undertempererad tillluft som sedan stiger upp vid värmekällor, blandas med föroreningar och strömmar vidare till frånluftsdonet. Denna luftföringsmetod passar bra till lokaler med varma ”föroreningskällor” såsom människor, datorer och maskiner.
Donet ska inte placeras i närheten av en radiator och ska inte utsättas för kraftig solstrålning eftersom tilluften värms upp omedelbart. Då finns det en risk att luften stiger upp utan att ha blandat sig med den gamla rumsluften.
Metoden kräver dessutom mycket golvutrymme och en annan nackdel är att det finns risk för drag i närheten av tilluftsdonet. Området med en lufthastighet större än 0,2 m/s betecknas som närzon.
Deplacerande ventilation/ luftföring är lämplig i restauranger, konferenslokaler och i fabriker. Den stora fördelen att föroreningshalten i själva vistelsezonen är låg samt att lufthastigheten är låg. Dock fungerar inte metoden om man tillför övertempererad luft eftersom luften då stiger upp direkt utan att ha passerat vistelsezonen (risk för kortslutning).
Ofta har deplacerande ventilation en mindre bra energieffektivitet, speciellt där ventilationsflödet styrs av kylbehov. Pga komfortkrav måste man vissa perioder värma tilluften trots att det är kylbehov i rummet och under andra perioder kyla luften fast det är värmebehov i rummet!
Kylning, undertemperatur av tilluften
Många byggnader som kontor, hotell, skolor, konferensanläggningar och butiker samt nya bostadshus, har under sommarhalvåret ofta ett kylbehov. Kylbehovet uppstår på grund av stor intern värmeutveckling från, belysning, människor, maskiner, datorer etc, men kan även komma från solinstrålning. Om man använder komfortkyla gäller generellt att lokaltemperaturen inte bör understiga utetemperaturen med mer är 2 till 3 ºC.
Säkerställ en grundventilation
Hus skall andas och då genom rätta vägar för annars riskerar att fukt trycks in i väggar och ger då risk för följdskador så som mögel. För att säkerställa detta i hus med självdrag och kanske dålig ventilation kan en fläkt med ett grundflöde installeras i lämplig kanal. Tex i tvättstuga, i badrum eller i central kanal. En mycket lämplig lösning då ett oljesystem ändrats till ”ej så krävande luftförbrukare tex bergvärme”.
OBS är den använda kanalen en del av ett kanalsystem som har andra ”användare” är detta inte en lämplig lösning. Här finns risk för att man trycker ut/in ”luften” in genom någon annans utsug vilket varken uppskattas eller är korrekt.
– För att få en bra kontroll på er ventilation ser Abergon över ventilationens styrning, temperaturkorridorer samt grundläggande funktioner. Allt för att hitta intressanta och väldigt lönsamma lösningar. Vi tillbringar ju ca 90% av tiden inomhus varför detta är en väldigt viktig fråga. Hör gärna av er till oss på Abergon
Brand
Större byggnader, till exempel flerfamiljshus, kontorshus, skolor eller fabriker, delas in i olika så kallade brandceller. Mellan brandceller skall det inte vara möjligt att en brand snabbt sprider sig från en brandcell till en annan.
Det viktigt att ett ventilationssystem är utrustat med godkända säkerhetsspjäll samt godkända ställdon så att röken och heta gaser inte kan sprida sig mellan de olika brandcellerna. De människor som omkommer vid brand så är detta oftast pga giftig rök ”brandgas”. Brandgaser är giftiga även när värmen i dem inte är direkt dödande. Detta gäller även när sprinkler eller annan brandsläckande utrustning har installerats. Säkerställa att ni har en ventilationsanläggning som uppfyller brandkraven.
Brandvarnare
Brandvarnare är en bra hjälp för att snabbt och tidigt få information om något är ”fel”. För att hålla en bra koll är ett tips att ha en installerad brandvarnare per våningsplan samt en brandvarnare per rum där någon sover och kanske stänger dörren. Det kan ta lång tid innan branden tar sig igenom en stängd dörr och att brandvarnaren utanför dörren larmar och då kan tyvärr kanske katastrofen redan vara ett faktum.
Brandvarnare kan och bör sammankopplas, trådlöst, vilket ger att alla brandvarnare larmar/hörs vid brand. Något som kan vara bra om det i något rum inte hörs att en brandvarnare larmar på övervåningen. Ju snabbare alla förstår att något är fel ju större är möjligheten till att minimera dess konsekvenser.
Använd bra brandvarnare och kolla batteriet och funktionen regelbundet
Vad kostar ventilation/ luft?
Kostnaden för uppvärmning av luft i ventilationen är en av de intressanta områdena för energieffektivisering.
För att beräkna energiförbrukningen för ditt specifika fall finns det på sidan ”konverterare” lite information om olika medier och vad dom förbrukar vid uppvärmning. Till detta skall alla fläkteffekter, motorer och styrsystem etc. läggas samt eventuell återvinning skall sedan dras från detta värde (om aggregatet fungerar). Därtill kommer kostnader för filter, underhåll samt avskrivning på aggregaten. Se vidare på sidan energiförbrukning luft eller ta en kontakt för beräkning.
För att sänka energiförbrukningen är första steget att se till att anläggningen fungerar som tänkt, i enlighet med ”OVK”, och därefter ges förslag på energieffektiviserande åtgärder.
Välkommen till Abergon AB för en energioptimerad anläggning